Sjöar och fisk i Femsjö

kanotingFemsjö ligger i en regnrik trakt. Därför finns det många sjöar och vattendrag. Det finns 11 kvadratkilometer vattenyta i socknen (13 % av socknens yta). Den största sjön är Södra Färgen som är 2,9 kvadratkilometer. Den är också djupast med ett djup på mer än 17 meter. Vattnet från Femsjö rinner till havet genom tre åar. Från de norra delarna av Femsjö socken rinner vattnet genom Nissan, från de östligaste genom Lagan och från de södra delarna genom Fylleån. Fylleån är särskilt skyddsvärd och har klassats som en nationalälv. Många sjöar har brunt vatten. Detta beror på att det finns mossar i områdena där vattnet kommer från. Lilla Frillen har ganska klart vatten och är en omtyckt badsjö. Många sjöar har skadats av surt regn. Det sura regnet beror på luftföroreningar från till exempel bilavgaser. Det finns femton olika sorters fiskar i sjöarna i Femsjö. Abborre, gädda och mört är vanliga fiskar. Om man vill fiska kan man köpa fiskekort som gäller i vissa sjöar. Ett fiskekort kostar inte mycket och på köpet kan Du få oförglömliga upplevelser.

Innehåll

Massor av vatten

Nutida kris i sjösystemen

Det kunde varit mera…

Fylleån – en nationalälv

Våra tio största sjöar

För en illustrerad version – Klicka här

 


 

Massor av vatten

I Femsjötrakten regnar det omkring 1 000 mm per år. Det tillförs alltså ett 1 m djupt skikt med vatten över hela landskapet varje år. På hela socknens yta blir det en vattenvolym på svårfattbara 82 miljoner kubikmeter eller över 300 000 kubikmeter per Femsjöbo! I motsats till många andra människor på jorden har vi alltså gott om vatten i Femsjö. Ibland till och med för mycket regn!

Regnet ser till att våra sjöar hålls fyllda med vatten, att torvmossarna hålls fuktiga och att marken har grundvatten. En del vatten avdunstar direkt under och efter regnet. En del vatten rinner av som ytvatten. Annat vatten rinner ner i marken och fyller på grundvattenförrådet eller kommer till nytta för träd eller andra växter. Grundvattnet rör sig också sakta och en del hamnar så småningom i vattendragen. I bäckar och åar samlas vattnet och rinner till tre stora åar som leder ”överskottsvattnet” till havet. De tre åarna är Fylleån, Nissan och Lagan. Landskapets topografi (höjder och dalar) avgör åt vilka håll vattnet rinner. I en stor del av Femsjö rinner vattnet norrut till Nissan. I södra delen rinner vattnet till Fylleån. I en liten del i sydöst rinner vattnet till Lagan.

Den största sjön, Södra Färgen, rymmer ungefär 16 miljoner kubikmeter vatten. Alla sjöar tillsammans inom socknen rymmer uppskattningsvis 30—40 miljoner kubikmeter, vilket är ganska lite i förhållande till hur mycket det regnar. Det innebär att våra sjöar ”sköljs genom” ganska snabbt. För många sjöar tillförs varje år mer vatten än sjöns volym. Vattnets omsättningshastighet blir då mindre än ett år. Den snabba vattenomsättningen gör att sjöarna blir väldigt beroende av kvalitén på regnvattnet.

De flesta sjöar får det mesta av vattnet i form av ytvatten. I områden med mycket mossmark kommer med ytvattnet en hel del humus (nedbrutna växtdelar). Det gör vattnet brunt i de flesta av våra sjöar. Man brukar kalla det att vattnet är humöst eftersom det innehåller humus.

Lilla Frillen är ett undantag. Den har relativt klart vatten. Det beror på att det inte finns så mycket mossar i sjöns tillrinningsområde och på att marken i sjöns omgivning är vattengenomsläpplig. Sjön får därför mycket tillskott av grundvatten och lite tillskott av humöst ytvatten. Därför har den blivit en av våra mest omtyckta badsjöar.

Till toppen av sidan

Nutida kris i sjösystemen

Eftersom våra sjöar är så beroende av regnvattnets kvalité har de drabbats hårt av försurningen. Försurningen beror mest på att avgaser från förbränning av olja och bensin bildar sura ämnen i atmosfären och regnet som sedan faller innehåller dessa syror. De vindar som för med sig nederbörd kommer oftast från sydväst och detta innebär att våra sjöar blir beroende av vad som händer västerut. Oljeeldning i Halmstad eller bilkörning i England påverkar sjöarna. På motsvarande sätt påverkar Femsjöbornas bilkörning förhållandena österut.

Från 1960-talet och framåt skadades sjöarna alltmer. Bestånd av känsliga fiskar som mört kunde inte längre föröka sig. Mörten försvann i många sjöar. Även andra fiskar minskade i antal. Vattnet förändrades och bottnarnas vegetation förändrades. I en del sjöar blev vattnet klarare men det var inget hälsotecken. Att vattnet blev klarare berodde på att humusämnena som naturligt ska finnas i många sjöar inte längre höll sig flytande i det sura vattnet. Nedbrytningen av döda växtdelar blev långsammare. Vitmossa växte ut över en del sjöbottnar. Fisket blev sämre i de flesta sjöar. Runt 1980 insåg man att våra sjöar var i akut behov av ”hjälp” om inte produktionen av fisk och rekreationsvärdena skulle äventyras. Kalkstensmjöl tillförs nu till de större sjöarna för att minska surheten. Södra Färgen, Mellanfärgen, Hallasjön, Allgunnen, Lilla Frillen, Yabergssjön och Sävsjön är alla sjöar som regelbundet får ”konstgjord andning” genom att kalk tillförs. Kalkningen har haft god effekt på fiskbestånden. Utan kalk hade vi inte haft vår fiskfauna på 15 olika fiskarter kvar. Tyvärr finns det många mindre sjöar och gölar som inte kan kalkas och där är fiskbestånden skadade eller till och med utdöda. Enda sättet att komma till rätta med problemet i grunden är att utsläppen av försurande ämnen minskar.

Till toppen av sidan

Det kunde varit mera…

I Femsjö kan vi glädjas åt att ha många sjöar som täcker nästan 11 kvadratkilometer (1 100 hektar). Men det var ännu mer! På 1880-talet sänktes flera sjöar. Genom detta arbete torrlades omkring 600 hektar varav nästan 500 hektar inom Femsjö socken. Genom sjösänkningarna gick stora naturvärden förlorade. Särskilt Stora Frillen var känd vida omkring som en mycket vacker och fiskrik sjö. Det berättas att fördämningarna brast i samband med sänkningen av Stora Frillen så att man förlorade kontrollen över sjösänkningen. Stora vattenmassor forsade ut och alla ålkistor (en ålkista är en fångstanordning för ål som byggs i rinnande vatten) ända ner till Marbäck (25 km nedströms) fylldes med ål. Vid Mahults herrgård kördes hästlass av den läckra fisken hem. Många ålkistor klarade inte mängden fisk utan brast.Vatten

Till toppen av sidan

Fylleån–en nationalälv

Fylleån är en av Sveriges drygt tjugo nationalälvar som fått ett särskilt skydd i miljöbalken. Det finns bara två nationalälvar som rinner ut på Sveriges västkust. Fylleån är en av dem och den enda i Halland. Längre ner i Fylleån finns det lax.

Till toppen av sidan

Våra tio största sjöar

Södra Färgen

Södra Färgen är med sina 290 hektar och ett största djup på 17.3 meter både den till yta och djup största sjön. Det är också den artrikaste sjön med abborre, benlöja, braxen, gärs, gädda, gös, mört, lake, siklöja och ål. Färgensjöarna är reglerade genom en damm i Nissan. Det kan därför skilja bortåt två meter mellan lågvatten och högvatten.

Yabergssjön

Yabergssjön, ibland kallad Yasjön, är näst störst till ytan med 257 hektar och också en av de djupaste med som mest 12 meter. I sjön finns abborre, braxen, gädda, gärs, mört, sik, sutare och ål.

Mellan-Färgen

Mellan-Färgen är trea till ytan med nästan 200 hektar. Den är inte lika djup som Södra Färgen och de riktigt goda djupen för sik saknas. I sjön finns abborre, braxen, gädda, gärs, gös, mört, siklöja och ål.

Hallasjön

Hallasjön har en yta av 167 hektar och ett största djup på 8—9 meter. Nu finns abborre, gädda, braxen, mört och ål. Siklöja fanns fram till 1945 och lake fram till ca 1970.

Allgunnen

Allgunnen är till ytan 119 hektar och är vår näst djupaste sjö med ett största djup på över 14 meter. Dess djup gör att det är en av de sjöar där sik kan trivas. Därutöver finns också abborre, gädda, mört, sutare och ål.

Femmen

Femmen är en grund sjö med en yta av ungefär 100 hektar. Där finns abborre, mört, braxen, gädda och ål. Stora Frillen Av Stora Frillens sjöyta som en gång omfattade omkring 370 hektar finns efter sänkningen omkring 100 hektar kvar. Ansträngningar för att restaurera fisket gjordes mellan 1937 och 1964. Stora mängder sik, gädda, sutare och ål planterades in. Abborre, braxen, mört, sutare, ruda och ål är de fiskar som finns nu. Siken tycks ha dött ut.

Lilla Frillen

Denna är socknens enda klarvattensjö. Sutare planterades in på 1930-talet. I sjön finns dessutom abborre, gädda, mört och ål. Trots att sjön bara är knappt 60 hektar så är det en av våra djupaste sjöar med ett största djup på 12 meter.

Sävsjön

Sävsjön är 47 hektar till ytan och har ett största djup på 8 meter. Sjön var svårt försurningsskadad när kalkningen påbörjades 1991. Efter kalkningsinsatserna har mörtbeståndet repat sig och dessutom finns abborre, gädda, braxen, sarv och ål.

Håknasjön

Håknasjön är med sina 22 hektar den största av en stor mängd mindre sjöar. Håknasjön är en grund sjö som i mångt och mycket liknar Femmen.

Till toppen av sidan