Fjäriln vingad syns i hagen!

Det är ganska lätt att lära sig känna igen de vanligaste dagfjärilarna. De är färggranna och många har väldigt typiska mönster på vingarna. Det är lätt att ordna så att man får glädjen av att ha många fjärilar i sin trädgård. En kombination av olika växter som producerar mycket nektar och som blommar vid olika tidpunkter lockar fram många olika sorters fjärilar. Eftersom olika arter flyger vid olika tidpunkter på sommarhalvåret så kommer det att finnas olika fjärilar vid olika tider. Fjärilar tillhör den stora djurgruppen insekter. Det finns väldigt många sorters insekter men det finns inte så många olika sorters dagfjärilar i Femsjö. Här presenteras både de som är vanligast och några andra som man kan få leta länge efter innan man kanske har tur att få syn på dem. Varje fjäril genomgår en utveckling från ägg till larv till puppa och sedan till fullvuxen fjäril. Olika arter är beroende av bestämda växter eller växtgrupper. Fjärilarnas förekomst återspeglar därför hur det står till i landskapet. Väldigt många fjärilar är beroende av att vi har ett levande lantbruk med ängsmarker och ogödslade betesmarker där det växer många blommor.

Fjärilar på dagen och natten

Nattfjärilar

Dagfjärilar

Tjockhuvuden

Riddarfjärilar

Vitfjärilar

Juvelvingar

Praktfjärilar

Får vi ha kvar vår rika fjärilsfauna?

 

För en illustrerad version – Klicka här


 

Fjärilar på dagen och natten

Det finns flera familjer bland fjärilarna. Ofta görs en grov uppdelning i dagfjärilar och nattfjärilar. Dagfjärilarna har alla antenner som ser ut som klubbor med en tjock del längst ut. Nattfjärilarna har andra typer av antenner.

Till toppen av sidan

Nattfjärilar

Omkring 2 700 olika arter av nattfjärilar har påträffats i Sverige. Gammafly (Autographa gamma), lindsvärmare (Mimas tiliae) och påfågelspinnare (Saturnia pavonia) är några av Femsjös många olika nattfjärilar. Ofta hittar man de nattaktiva fjärilarna när de sitter stilla på dagen. Många nattfjärilar är grå och oansenliga men det finns en del som är både stora och färggranna. Trots namnet är en del nattfjärilar aktiva på dagen. De vackra bastardsvärmarna är en sådan grupp. Alla bastardsvärmare är beroende av blomväxter som finns i ängar och hagar.

Till toppen av sidan

Dagfjärilar

Påfågelspinnare

Påfågelspinnare

I Västsverige förekommer omkring 80 olika arter av dagfjärilar. Flera av dessa finns bara vid kusten. Dagfjärilarna delas in i fem familjer: Tjockhuvuden, riddarfjärilar, vitfjärilar, juvelvingar och praktfjärilar. I Femsjö finns arter som tillhör alla fem grupperna. Arter inom samma familj har en del likheter och anses därför vara släkt med varandra.

Till toppen av sidan

Tjockhuvuden

Tjockhuvudena tillhör inte de fjärilar som man först lägger märke till. De är små, knubbiga och snabba flygare och liknar på sätt och vis nattfjärilar men har antenner med en tydlig klubba vid spetsen. De är bara aktiva i solsken. Ängssmygaren (Ochlodes sylvanus) och den mindre tåtelsmygaren (Thymelicus lineola) är vanliga i Femsjö. Båda dessa arters larver lever på gräs, till exempel hundäxing och timotej. Det är inte lika lätt att få syn på smultronvisslaren (Pyrgus malvae) vars larv lever på smultron och fingerörter.

Till toppen av sidan

Riddarfjärilar

Makaonfjäril

Makaonfjäril

Det finns bara två arter i Sverige som tillhör familjen riddarfjärilar. Den ena av dessa, makaonfjärilen (Papilio machaon) syns ibland i Femsjö. Det är en stor vacker fjäril som har många släktingar i tropikerna. Den flyger oftast vid stränder eller över fuktiga marker. Kärrsilja är en av larvens viktigaste värdväxter och makaonfjärilen är beroende av de fuktiga mosskanter där kärrsilja växer. Fjärilen har blivit alltmer sällsynt i våra trakter. Det kan bero på att fuktiga marker med kärrsilja har blivit alltmer bevuxna med skog. En blommande syren i trädgården kan locka makaonfjärilar att komma på besök.

Till toppen av sidan

Vitfjärilar

De flesta vitfjärilarna är just vita men en del är gula eller rödgula. Citronfjärilen (Gonepteryx rhamni) är en av de allra vanligaste fjärilarna i Femsjö och också en av de fjärilar som man brukar se allra tidigast på våren. De citronfjärilar man ser på våren har övervintrat som vuxna fjärilar. De lägger sina ägg på brakved och en ny fjärilsgeneration utvecklas på försommaren och de fjärilar man ser under juli – september tillhör den nya generationen. Tre andra vitfjärilar ser man ganska ofta i Femsjö: Kålfjäril (Pieris brassicae), rovfjäril (Pieris rapae) och rapsfjäril (Pieris napi). Dessa tre arter har olika kålväxter som värdväxt under larvstadiet. ”Kålmaskar” brukar inte vara välkomna men fjärilarna är vackra. Kålfjärilen är störst, rovfjärilen mittemellan och rapsfjärilen minst av dessa tre. Citronfjäril, kålfjäril, rovfjäril och rapsfjäril tillhör alla de arter som ofta besöker en del av trädgårdens växter.

Aurorafjäril

Aurorafjäril

Aurorafjärilen (Anthocharis cardamines) finns men är inte så vanlig. Larven är beroende av ängsbräsma. Denna växt gynnas av att djur betar på fuktiga marker. Det är bara hanen av aurorafjäril som har de tydliga gulröda färgteckningarna. Den svavelgula höfjärilen (Colias palaeno) håller oftast till ute på mossar och myrar men besöker ibland andra marker med Aurorafjäril Anthocharis cardamines blommor. Larven lever på odon och blåbär. Det är inte så ofta man ser vare sig aurorafjäril eller svavelgul höfjäril i Femsjö. Aurorafjärilen har blivit alltmer sällsynt.

Till toppen av sidan

Juvelvingar

Juvelvingarna är en ganska artrik familj. De delas in i guldvingar, snabbvingar och blåvingar. De är alla ganska små fjärilar men många av dem är blixtrande skönheter i solen.

Det finns flera arter av blåvingar i Femsjö. Man måste titta noga för att skilja de olika arterna åt. Ljungblåvingen (Plebejus argus) är en av de allra vanligaste. Hanen är vackert blåglänsande medan honan oftast är brun. Larven lever bland annat på ljung och käringtand. Silverblåvinge (Polyommatus amandus), vars larv lever på ärtväxter, tosteblåvinge (Celastrina argiolus) och violett blåvinge (Plebejus optilete) är några andra blåvingar som är ganska vanliga i trakten.

Guldvingar är det också lätt att få syn på både i trädgården och i blomrika ängar och hagar. Vitfläckig guldvinge (Lycaena virgaureae) och mindre guldvinge (Lycaena phlaeas) är de två vanliga guldvingarna i Femsjö. Båda dessa arters larver lever av ängssyra. Man skiljer säkrast guldvingarnas olika arter åt genom att titta noga på undersidan av vingarna. Det är där den vitfläckiga guldvingen har sina vita fläckar.

Snabbvingarna, den tredje gruppen av juvelvingar är inte så lätta att få syn på. De flyger som namnet antyder snabbt och ofta högt uppe bland trädens kronor. Två av de arter som den observante kan få syn på är eksnabbvinge (Favonius quercus), som finns i marker med ek, och grönsnabbvinge (Callophrys rubi) vars larv lever av bland annat blåbär och odon. Grönsnabbvingen hittar man därför mest i skogen. Det är en liten fjäril.

Till toppen av sidan

Praktfjärilar

Till familjen praktfjärilar hör flera grupper av fjärilar med många arter som finns i Femsjö.

Pärlemorfjärilarna har fått sitt namn av att de ofta har pärlemorfärgade partier på vingarnas undersidor. Den silverstreckade pärlemorfjärilen (Argynnis paphia) är en av de största pärlemorfjärilarna. Den är vanlig i Femsjötrakten. Den brunfläckiga pärlemorfjärilen (Boloria selene) är också vanlig. Båda dessa arters larver lever på violer. Andra pärlemorfjärilar som ofta syns i trakten är älggräspärlemorfjäril (Brenthis ino), vars larv lever på älggräs, och skogspärlemorfjäril (Argynnis adippe) vars larv lever på tistlar.

Vinbärsfuks

Vinbärsfuks

Gruppen vinterpraktfjärilar har fått sitt namn av att de ofta övervintrar som fullvuxna fjärilar. Flera av dessa kan man vintertid hitta i skrymslen på byggnader. Två av de allra vanligaste fjärilarna hör till denna grupp: Nässelfjäril (Aglais urticae) och påfågelöga (Inachis io). Båda dessa arters larver lever kolonivis på brännässlor. Vinbärsfuks (Polygonia c-album) ser man inte så ofta. Den påminner om nässelfjärilen. Larven lever bland annat på nässlor, humle och vinbärsbuskar.

 

Kartfjärilen (Araschnia levana) etablerade sig i Sverige på 1980-talet efter att tidigare variten fjäril som bara observerats tillfälligt. Under 2006 fanns den även i Femsjö. Den tycks ha gynnats av de senare årens varmare klimat. Larven lever på nässlor och det finns därför anledning att tro att den kommit för att stanna. I gruppen vinterpraktfjärilar finns även fjärilar som flyttar. Amiralen (Vanessa atalanta), vilken ganska ofta syns i Femsjö, flyger hit från Syd- eller Mellaneuropa. Den kan reproducera sig i Norden men de nya generationerna överlever inte de kalla vintrarna. En del amiraler har konstaterats flytta söderut på hösten. Förekomsten av amiral varierar kraftigt från år till år. En annan välkänd praktfjäril är sorgmantel (Nymphalis antiopa). Nykläckta sorgmantlar är på hösten vackra med en gul bård längst ut på vingarna och med blå fläckar mot i övrigt mörkbruna vingar. Efter övervintring är de ofta blekta och luggslitna när man ser dem på våren.

 

Aspfjäril

Aspfjäril

Kronseglare är en annan grupp av praktfjärilarna. Av dessa kan man i Femsjö bara hitta aspfjäril (Limenitis populi). Den flyger bara en kort period strax efter midsommar och är inte alls vanlig i Femsjö. Aspfjärilen är den största dagfjäril som vi har en chans att se här. Det kan vara upp till 90 mm mellan vingspetsarna. Larven lever på asp.

 

 

Skogsgräsfjäril

Skogsgräsfjäril

Av gruppen gräsfjärilar finns det flera arter i Femsjö. Några av de vanliga är luktgräsfjäril (Aphantopus hyrerantus), vars larv lever på flera olika gräsarter och starrgräsfjäril (Coenonympha tullia) vars larv lever på starr, ängsull och tuvull. Luktgräsfjärilen kan ofta finnas i trädgårdar och i ängar och hagar och den är lätt att få syn på. Starrgräsfjärilen däremot förekommer mest ute i mosskanter och den ser man därför inte lika ofta. En annan gräsfjäril som mera sällan kan dyka upp i trädgårdar eller i ängar och hagar är slåttergräsfjärilen (Maniola jurtina). Ännu en gräsfjäril som det kan finnas chans att se i Femsjö är skogsgräsfjäril (Erebia ligea). Den har, i likhet med några andra gräsfjärilar, en tvåårig utveckling och förekommer i huvudsak de år då årtalets sista siffra är en udda siffra. De flesta gräsfjärilar är grågula till bruna och har ögonfläckar för att skrämma insektsätande fåglar.

Till toppen av sidan

Får vi ha kvar vår rika fjärilsfauna?

Fjärilsförekomsten har varierat en hel del under senare år. Kartfjäril och amiral är två arter som blivit vanligare. Det kan vara tecken på att klimatet håller på att ändras. Flera andra arter har blivit mer sällsynta. Dit tycks till exempel aurorafjäril, alla bastardsvärmare, svavelgul höfjäril, skogsgräsfjäril och den stora vackra makaonfjärilen höra. Många fjärilar är beroende av blomsterängar och ogödslade blomrika hagmarker. Kreatur i landskapet är därför ett måste för många fjärilar. En del andra arter är beroende av fuktiga marker. Deras förutsättningar kan försämras om skogen tar över för mycket. Detta kan gälla fuktiga betesmarker eller om myrarnas kanter påverkas av dikning.

Till toppen av sidan