Våra bevingade vänner

Det varierande landskapet i Femsjö med många sjöar, vidsträckta skogar och myrar och spridda åkrar och betesmarker gör att “Our winged friends“ många olika sorters fåglar trivs i vår bygd. Vilka fåglar som förekommer har varierat en hel del under gången tid. Mest vet vi om det som har hänt under senare år. Gulsparven är en art som drabbades hårt av miljögifter på 1960-talet. När man slutade använda giftiga kvicksilverpreparat för att skydda utsäde i jordbruket kom den fågeln snabbt tillbaka. Flera andra fåglar som nu är karaktäristiska för vår trakt fanns för bara några årtionden knappast alls. Dit hör trana och korp. Över hundra fågelarter förekommer mer eller mindre regelbundet i Femsjötrakten. På skylten ryms bara lite information. Det bästa sättet att lära sig mer är att ge sig ut och titta i naturen!

Innehåll

Vinterfåglar

Våren, hänryckningens tid!

Sommarens barnkammare

Höstens fåglar

Speciellt för Femsjö: Grågås och smålom

Förändringar i fågelfaunan från 1960-talet till tidigt 2000-tal

 

För en illustrerad version – Klicka här


 

Vinterfåglar

Hur kan några fåglar alls klara sig när snö och is döDomherre ljer allt grönt och det är bistert kallt? Förklaringen ligger i specialisering och vad som kan tyckas vara ”finurlighet”. En del fåglar har gömmor sedan sommaren och hösten som de letar upp på vintern. Andra letar upp ätbara saker i rinnande vatten. Men vintern är också en svår tid och många fåglar som stannar kvar här klarar sig inte. Att flytta är ett alternativ. Många drar söderut, men långa resor är också farofyllda och en del av dem som flyttar iväg kommer aldrig tillbaka. Den som väljer att lägga ut fågelmat på vintern kan glädjas av liv och rörelse. En del av de fåglar som med säkerhet dyker upp vid fågelbordet är väl kända: talgoxe, blåmes, entita, gulsparv, grönfink, domherre, nötskrika, koltrast, nötväcka och större hackspett. Av och till kommer också bergfinkar och svartmes att visa sig. Mer fåtaliga eller tillfälliga besökare på vintern är gråsiska, grönsiska, trädkrypare och stenknäck.

Sparvuggla

Sparvuggla

Ute i skogen finns vår allra minsta fågel, kungsfågeln. Den väger bara fem gram så det skulle gå att skicka fyra styckenmed enkelt porto! Bland de större fåglarna märks vintertid korp, orre och tjäder. Den som har riktig tur kan få se en majestätisk kungsörn flyga förbi eller sitta på spaning i en trädtopp. En vinterbadare, strömstaren, finns varje vinter i Fylleån. Dess djärva dyk från iskanten ner i stritt strömmande vatten är fascinerande. I åar med öppet vatten ger sångsvanar och knipor andra skönhetsupplevelser.

På vårvintern kommer det fler arter till fågelbordet. Så snart vädret ger en föraning om vår kommer bofinken. Först några enstaka och sedan plötsligen stora flockar. I samma veva kommer rödvingetrastar och taltrastar och letar mask på våra gräsmattor och någon enstaka järnsparv kan också stanna till för att leta mat. Anländande tranor och gäss fyller luften med liv. Nattetid hoar kattuggla och pärluggla och ibland hörs också den lilla sparvugglans mjuka vissling. Stararna börjar leta bostad så holken bör vara färdig!

Till toppen av sidan

Våren, hänryckningens tid!

Gök

Gök

Snö, is, kyla och tystnad viker för fågelsång och spirande grönska. Tranor och gäss drar mot norr i stora skaror. Bara en del väljer att stanna hos oss. Talgoxen signalerar att våren är på väg med sitt välbekanta läte, koltrasten demonstrerar sina musiktalanger och orrspelen på myrarna hörs vida omkring. Kanske kan sädesärlans ankomst de första dagarna i april få representera vårens verkliga ankomst. Efter sädesärlan kommer fler flyttfåglar i snabb takt. Så snart sälgen blommar så finns lövsångaren där och sjunger. Andra sångare följer i dess spår. Kampen om boplatser intensifieras. Ofta liten mot stor som när talgoxen kämpar med staren om boplatsen i holken. Storleken är inte alltid avgörande.

 

När det börjar grönska ökar fågelrikedomen ytterligare. Svart-vit flugsnappare letar lediga bohål eller holkar. Grå flugsnappare och rödstjärt letar skrymslen där det går att bygga bo. Många bra platser är nu redan upptagna.

Ladusvala, hussvala, tornseglare, fisktärna och gök tillhör långresenärerna. Deras vinterkvarter ligger långt ner i Afrika. De som flyttar längst har en sträcka på omkring 1 000 mil enkel väg. En så lång resa tar tid och långflyttarna kommer sent till häckplatserna. Tornseglarens vilda flykt och gökens välkända läte i mitten på maj ger en föraning om sommar.

Till toppen av sidan

Storlom

Storlom

Sommarens barnkammare

Under sommarmånaderna är fågellivet som rikast. Ett hundratal olika arter häckar i vår bygd. Många håller sig väl gömda inne i skogen. Domherren, som så gärna visar sig vintertid, finns kvar men blir mer anonym när ungarna ska födas upp. Tjäder, trana, fiskgjuse och storlom är några av våra ståtliga häckfåglar som ger spänning och karaktär åt sommaren här.

 

Tjäder

Tjäder

Tjädern är vår största hönsfågel. Stora tuppar kan väga bortåt fem kilo, lika mycket som 1 000 kungsfåglar. Tjädern är ingen vanlig häckfågel i våra trakter och det krävs lite tur för att stöta på en tjäderkull. Vissa år dyker det upp spelgalna tjädertuppar som far runt som skådespelare och spelar på de mest besynnerliga platser. Då finns det chans att se tjäderns prakt på nära håll.

Tranan är en än större fågel. Den kan vara upp till 1,4 meter lång, mäta 2,4 meter mellan vingspetsarna och väga upp till åtta kilo. Av alla fåglar som vi kan se i Femsjö är det bara svanar som är tyngre. Tranorna ses ofta under sommarhalvåret när de letar mat på åkrar och vallar.

Fiskgjusen fiskar i en del sjöar och ibland även i Fylleån. Det är störst chans att se den i sjöarna i södra delen av socknen. Att se fiskgjusen dyka efter gädda är en av de största upplevelserna som fågellivet erbjuder.

Morkullan och enkelbeckasinen är två vadarfåglar som med sina spelflygningar ger karaktär åt ljumma kvällar på försommaren på de flesta platser i vår bygd. Inte långt efter de sista flyttfåglarnas ankomst börjar en del andra flyttfåglar förbereda sin resa söderut igen.

Till toppen av sidan

Höstens fåglar

Under sensommaren och höstmånaderna drar sedan de andra flyttfåglarna söderut igen. Fåglar som har sina häckplatser längre norrut kan komma på besök hos oss under flyttningen söderut eller bara för tillfälligt vinterbesök. Sidensvansen är en sådan, en av höstens och vårens verkliga snyggingar. Den kommer ofta, mer vissa år än andra, och njuter av rönnbären. En del fåglar dröjer sig kvar så länge det bara går, och ger sig bara av när vinterns första köldknäppar kommer. Morkullan är en sådan. Rödhakar och bofinkar dröjer sig också kvar men när det blir riktigt kallt ger de sig av. En del av dessa flyger inte längre än till kusttrakterna där de övervintrar.

Till toppen av sidan

Speciellt för Femsjö: Grågås och smålom

Smålom

Smålom

Två fågelarter har en speciell historia i Femsjö. Grågåsen var för ungefär 40 år sedan nästan borta som häckfågel i södra Sveriges inland. Sjöarna Femmen och Håknasjön hörde runt 1970 till de då mycket få kända häckplatserna för grågås. Att grågåsen hade blivit så sällsynt berodde bland annat på att den utsatts för intensiv jakt. Under senare år har stammen vuxit sig stark igen och i våra trakter häckar grågåsen åter talrikt. En annan fågel som är speciell för Femsjö är smålommen. Denna lom är i motsats till storlommen en fågel som väljer små skogsgölar och myrområden för sin häckning. Just i Femsjö finns Sveriges sydligaste häckningsområde för smålommen. De håller till i några av socknens småvatten och därifrån flyger de för fiske till Färgensjöarna.

Till toppen av sidan

Förändringar i fågelfaunan från 1960-talet till tidigt 2000-tal

Vi har kanske de fåglar vi förtjänar

Vår verksamhet i skog och mark påverkar fågellivet. Dessutom påverkas fåglarna av andra miljöförändringar. Många rovfåglar minskade mycket under perioden 1960–1990. De påverkades av miljögifter som DDT och kvicksilverpreparat. Sedan sådana preparat förbjöds har en del arter ökat igen. Men det finns alltid risk att nya kemikalier som vi använder i olika sammanhang visar sig vara giftiga och ha oväntade effekter både på fåglar och på oss människor.

Tidiga vallskördar i jordbruket minskar chanserna till lyckad häckning för en del av jordbrukslandskapets arter.

Under århundraden har skogsmiljön påverkats av skogsbruket. Det är på många håll ont om ihåliga träd eller stora grovgreniga tallar lämpliga som boträd. Numera försöker man anpassa skogsbruksmetoderna så att variationen i landskapet inte utarmas alltför mycket.

Försurningen har skadat fiskbestånden i många sjöar och gjort en del sjöar olämpliga för fiskätande fåglar som storlom. Detta har delvis motverkats av att myndigheter och vattenägare satsat på att kalka sjöarna.

Klimatförändringen under de senaste årtiondena tycks ha påverkat flyttfåglarna. Många flyttfåglar kommer nu lite tidigare om våren än vad de brukade göra. En del som brukade flytta ut ur vårt land har också börjat stanna kvar. Det gäller inte så mycket i vår skogsbygd utan mer i kust- och slättbygder.

Svartmes

Svartmes

En hel del förändringar i fågelfaunan har också skett utan att ornitologer lyckats lista ut varför. En del förändringar kan vara naturliga variationer i faunan.

Till toppen av sidan